Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En italiensk friarhistoria. Skizz af Cecilia Wærn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hälftenbrukarne. Slätten har stora naturliga
betesmarker med ett ypperligt tätt och kort gräs, som hos
mig framkallade tanken på kor och smörberedning
för den romerska marknaden. Men getter och får
var det enda, som syntes till.
Och inte nog med det — ladugårdarne äro de
ursprungligaste af alla, — nämligen de ofvannämnda
hålorna i berget, — så att när vintern är kall, dö
djuren som flugor. Nere i dalen gå hela hjordar af
svin, som lefva på ekollon, när sådana finnas. När
de ej hitta några, få de dö.
Bergshålorna äro ceretanarnes allt i alla. Det
är ju det billigaste byggnadssätt man kan tänka sig,
att bara gräfva ut en grotta i den mjuka tuffstenen.
I dessa hålor bo också alla husdjuren; der bevaras
vinet, der ha ceretanarne sina vagnar, redskap,
verkstäder, slagterier. Hvarje hushåll, om än aldrig så
fattigt, har minst ett svin. Tre gånger om dagen gå
kvinnorna med svinmaten i en balja på hufvudet den
mödosamma vägen ned till dalen och upp till hålorna.
Det var grant att se dem. —
Blanche lade hufvudet på sned och halfslöt ögonen. —
Dessa smidiga vackra ceretanskor — hos hvilka
Andrea del Sartos madonnatyp så slående går igen —
vandra upp och ned för den branta, stenlagda vägen
och genom den väldiga vapenprydda porten. Men en
sådan tidspillan!
Men hvem tänker på det i Cereto? Invånarne
i grannbyn på 2—3 kilometers afstånd ha sitt vin i
Cereto-grottorna och hemta det på åsnerygg
hvarannan dag.
I sällskap med signora Emilia besökte jag också
byns 2–3 små fruar, skvallriga och smaklösa men
tillgängliga. Jag fördes till hjertevarma trotjenarinnor
i välmående hem, fulla med tunga ekmöbler och drifna
messingsfat, der jag omfamnades och kysstes som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
