Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gullgrisen. Ett barndomsminne af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade alltid varit en glad, god själ och modern en
tystlåten, hygglig kvinna. Men Lova var känd som
»ett hår af hin» redan som liten jänta, lögnaktig,
orolig och ondskefull. Sedan hon gått och läst, vardt
hon plötsligt »väckt» till en den fränaste, mest suckande
och himlande trosfurie, som sprang på konventiklar
och fördömde moderns »död», »verkhelighet» och
»tomma bokstafstro», derför att gumman mor inte
ville, strängt ortodox som hon var, dänga med henne
på »samlingarna» i sjöbodar och andra smyghål. Ty
den tiden voro andliga sammankomster utom kyrkorna
i lag förbjudna.
En så sjudande läsareproselyt som unga mamsell
Lova, följde naturligtvis aldrig sin mor i kyrkan (der
de »i sin säkerhet drogo döden och domen öfver
sig»), utan bombarderade i stället under veckans lopp
sin tystlåtna mamma med de ursinnigaste projektiler
om »att hon inte kunde stå till svars inför sin Jesus
med att se sin egen mor fara till helvetet på sina
döda verk och gerningar».
Det var derför, som sagdt, icke så underligt, att
John, den der följde mamma likt en kjolsäck till kyrka
och kyrkogård, blef hennes älskling och »Gullgris».
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
