Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skansen. Af Hugo Samzelius. Med vignett af A. Sjöberg samt nio illustrationer efter fotografier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ren är detta, att här måtte vara gräsligt kallt och
fuktigt vintertiden. Så är nog också förhållandet, ty
väggarne äro hopfogade af »gråbumlar», gråstenar,
hvilka både utanför och innantill lemnats nakna.
Of-vanpå denna massiva stomme hvilar det torfbetäckta
taket, der sommartiden en rik vegetation frodas; som
golf tjenar den hårdt tilltrampade marken. Här
kunna vi så lefvande som helst se ett stycke
fattig-manslif nere i vestra, den otillgängligaste och kargaste
delen af Bleking, der fordom snapphanefejderna
fördes i de steniga skogshulten. Det är nog ej blott
för ro skull utan på grund af trängande nöd och
elände, som det är så lågt till taket i jordkulan eller
som den ser så ytterligt torftig ut. En sparsam
dager silar in genom ett litet fönster i taktorfven, så att
vi kunna se oss om. Eldstaden bildas af ett öppet
spiselhål, der jerngrytan hänger ned öfver falaskan;
bohaget utgöres af en stolpsäng med lapptäcke,
några träkistor och hängskåp, ett bord med sittbräde
samt framdukade tallrikar och skedar af trä, en klocka
med bly tafla och träfodral. I dörrfönstren blomma
några stackars förkrympta växter: torpargummans
prå-liga balsamin och annat mera. Utanför kojan finnes
deremot en hel liten kringgärdad blomgård med
stic-kelbärsbuskar och allehanda grannlåtsörter. I en stia
strax bredvid grymta tvenne spädgrisar, som
yttermera förhöja det illusoriskt lifliga intrycket af, att det
fattiga stenstugufolket endast för tillfället är borta på
något sträfsamt dagsverke i grannskapet.
Längre fram på samma väg komma vi till några
framställningar från djupa skogarne. Först råka vi
tvenne kola?’kojor, sådana som användas i bergslag
och bruksdistrikt, der kolarne såväl dag som natt
måste vakta de koniska milarna med deras mäktiga,
»underjordiska» eld. Brister tillsyningsmannen i
påpasslighet att sköta om miloma, när fyllningsveden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
