Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En fiskarhustrus roman. Berättelse af Selma Lagerlöf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Men då hon ändtligen nått derhän att få
sondottern kvar och bevarad för sonen och fått de unga
försonade och lärt Astrid, att hennes kall i lifvet just
var det att vara Börje Nilssons hustru och att göra
honom så mycket godt hon kunde, och detta hade
ej varit endast en aftonstunds utan många dagars
arbete, då hade den gamla lagt sig att dö.
Och se, i detta lif med dess trogna omsorg om
sonen var det mening, tyckte Börje Nilssons hustru.
Men i sitt eget lif såg hon ingen mening.
Mannen drunknade efter få års äktenskap, och hennes enda
barn dog vid unga år. Hon hade ej kunnat verka
någon förändring hos sin man. Allvar och sanning
hade hon ej kunnat lära honom. Då var det
snarare hos henne, som förändring visat sig, eftersom
hon alltmer blifvit ett med fiskarfolket. Hon ville ej
alls se någon af de sina, ty hon blygdes öfver att
hon nu i allt liknade en fiskarkäring. Om nu endast
allt detta tjenat till något! Om hon, som lefde af
att laga fiskarenas garn, visste hvarför hon höll lifvet
vid makt! Om hon gjort någon lycklig eller
förbättrat någon!
Aldrig föll det henne in att tänka, att den, som
höll sitt lif förfeladt, derför att han ej gjort godt åt
andra, måhända i denna ödmjukhetens tanke räddat
sin själ.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
