Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sångarlön. En skiss från Finland af Karl A. Tavaststjerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hustru att älska henne i nöd och lust. Löften äro
min fasa. Lifvet är skaparens största ironi!
Jag blef mjuk under inflytelsen af min egen
inbillning, icke seg utan mjuk. Jag sjönk ihop inom
mig, kände mig som en straffad skolpojke och föll
ända derhän att jag bad, bad om att bli antagen till
tjensten, som skulle förnedra mig. Samtidigt svek jag
min stora princip om löften, och jag lofvade att aldrig
sätta mitt chefskap illa emellan.
Så fick jag tjensten.
Sedan dess är mitt lif enstöringens — den
lands-förvistes lif midt i sin egen hemstad. Jag hade drömt
om en annan ärofullare förvisning, ett martyrskap för
stora idéer, dervid känslan att lida för en rättvis sak
skulle gifva mig stolthet och styrka att hålla ut. Odet
ville annorlunda, och det gjorde mig till sin narr.
Jag går nu å embetets vägnar granskande och
slopande igenom likadana af dold harm öfver
pressförtrycket darrande artiklar, som jag fordom skref
sjelf. Men jag läser dem med den erfarne
publicistens och stilistens ögon och icke ens den finaste
hänsyftning undgår mig. I början kände jag lust att
hämnas mina oförätter på allt frisinne, som fans i
verlden, och aldrig hade väl en strängare färla svängts
öfver en tidning än min. Jag gladde mig illvilligt åt
att med ett par väl valda ändringar totalt förvränga
en menings innehåll, eller att helt och hållet stryka
den, när jag fann den stämma illa med reglementet.
Men det ledde snart till trakasserier och rättegångar,
mitt första tjenstenit öfvergaf mig, och i dag är jag
en maskin — en intelligent maskin, som en
em-betsman bör vara.
Mina gamla vänner och jag gå förbi hvarandra
på gatan utan att helsa. Jag hade gjort mina
af-skedsvisiter, jag var utstruken ur deras krets, jag var
bortflyttad, död, begrafven! Men ingen lade en krans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
