- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1893. Tjugonde årgången /
207

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjerde budet. Berättelse af Ernst Lundquist

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

han. Midt upp i hennes dagliga sysslor, medan hon
gick i köket och såg till, att föräldrarnes mat blef
till-lagad efter allä dietiska föreskrifter, medan hon
kammade ut faderns berömda patriarkhår eller medan hon
läste högt för de gamla, kunde det hända, att hon
tyckte sig höra en mild röst upprepa de ord, som
numera utgjorde temat för alla hennes vakna
dröm-merier der uppe i gungstolen om kvällarne: »Jag är
er vän, har ni inte märkt det?» Och då måste hon
göra en liten paus; hon blef i en hast så darrhändt
och kunde icke beherska sin röst.

Men hon föreföll gladare än hon någonsin gjort.
Hennes glädje yttrade sig icke i många ord, och hon
skrattade icke mera än förr, men hon gick omkring
med ögonen glimmande af en stilla tillfredsställelse,
och ibland glittrade det till i dem nästan skälmaktigt,
som om hon gått och tänkt på något roligt, en glad
hemlighet, som hon ensam i verlden visste af. Hon
var ömmare mot sina föräldrar än någonsin och
outtröttlig i sitt tålamod med deras dagligen växande
anspråk på henne. Doktor Horner, som numera gjorde
ett och annat besök i prestgården äfven mellan
lör-dagarne, märkte den förändring, som försiggått med
henne, och sade en dag, då hon följde honom ut för
att stänga dörren efter honom:

»Ni ser så kry ut nu för tiden, jag är riktigt
nöjd med er. Ni föryngras med hvar dag; snart ser
ni ut som en sjuttonåring. Men jag borde ändå gräla
på er för att ni inte lydt min ordination. Ni lefver
ju lika instängd som förr. Kom med på apotekarens
bjudning i morgon, så är ni en snäll flicka!»

»Nej, det aktar jag mig allt för», svarade Emilia
skrattande. »Jag är inte bjuden!»

»Hvad gör det? Jag skall skrifva recept åt er
på bjudning till kalaset, det måste ju apotekaren
expediera.»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1893/0237.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free