- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1894. Tjuguförsta årgången /
12

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kopparkitteln. Af Selma Lagerlöf

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

pigorna. » Antingen har hon rymt hem eller ock har
hon somnat i någon drifva och ligger och fryser ihjäl.»
Det var ohyggligt att tänka på, och ingen kunde få
någon julro, förrän hon var funnen.

Då gick gamla frun själf ner till brygghuset med
en törsticka i handén att lysa sig med. Hvad var
det för mörkt där borta i hörnet. Visst var det någon,
som hängde öfver muren. Och så fann hon tösen,
som hade disktrasa och skurviska i handen. Hon
stod lutad öfver ugnsmuren, med hufvudet hängande
öfver kopparkitteln. »Hvad gör du där?» frågade
gamla frun. Hon svarade icke. Gamla frun lyste på
henne. Det var intet fel med henne, men hon sof.

Gumman stod stilla återigen och föll i tankar.
Var det icke det vackraste hon sett? Att sträfva in
i det yttersta, att falla på sin post, utan att släppa
trasan och viskan. Det skulle behaga henne att dö så där
lutad öfver kittlar och grytor. Det skulle ock behaga
henne att veta sin plats fylld af en, som kunde hålla
hushållet vid makt, som kunde sträfva in i det
yttersta.

Men hvad hon än tänkte, så är det visst, att
brukspatron Dahlberg handlade alldeles tvärt emot,
som det behagade henne. Han låg i underhandling
om äktenskap med den rika Anna Stjärnhök, och för
att hvarken gumman eller någon annan skulle kunna
afstyra förbindelsen, fick ingen veta om den, förrän
det lyste för dem i Svartsjö kyrka.

Detta skedde en söndag, strax efter jul. Gamla
frun blef ond och sade till sin son, att han gjort den
största dumhet i sitt lif. »Tänker du bli betjänt åt
din fru och en träl i ditt eget hus», sade hon, »efter
som du tar dig en rik hustru?»

Tösen var lamslagen. Hon smög sig ned till
kitteln och satt tyst hos den hela söndagseftermidda-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1894/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free