Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Margot. Novellett af Hjalmar Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
efter... om det också kostar på ibland. Mot det
gamla och förgångna är den obarmhärtig; den kallar
ett gammalt ruckel för ett gammalt ruckel rätt och
slätt. — — — Månen däremot. .. månen är en
upprorsmakare; han hyllar de afsatta skönhetsdynastierna.
Han kommer oss att tänka på melodier, som hänförde
oss i vår ungdom och som nu ingen längre minns;
på röster, som ha tystnat; på smekningar, under hvilka
vi någon gång för längesedan ha ryst af vällust...»
Han skälfde en smula på rösten.
».. . och på de döda, som vi ha älskat.»
Han var mycket blek, och blicken hade en sjuk
glans. Jag hade aldrig sett honom sådan. Jag tyckte
mig gå sida vid sida med en främmande man, som
jag aldrig känt och aldrig sett vid dagsljus. Hans
mask hade nya linier, och hans stämma ljöd med nya
tonfall. Jag vet icke hvarför, men det föll mig i samma
ögonblick i sinnet, att han var en passionerad
dyrkare af musik och att han påstods spela violin, ehuru
han aldrig lät höra sig .. . Kanhända var musiken
för honom som en skön men fördärfvad älskarinna,
för hvilken han brann i mörkret och ensamheten, men
som kom honom att rodna på dagen, i solskenet.
Vi hade kommit in i allén. Den låg tyst och
tom; ingen människa syntes. Trädens glesa,
förtunnade skelett kastade långa skuggor i månljuset.
Ingen af oss talade på länge. Till sist tog Birch
min arm:
»Låt oss vända. Jag har någonting att visa dig
här borta ... Det är ingenting märkvärdigt egentligen,
det är bara ett gammalt hus.»
Vi togo af åt höger, inåt en mörk gränd. Husen
stodo och sofvo i låga, vacklande rader; långt borta
flämtade en lykta med ett rödaktigt sken. Gatan
gick i brant backe.
Birch stannade framför ett högt spjälstaket:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
