Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I slocknadt rampljus. Bilder från svenska scenen från 1860- och 70-talen. Af Georg Nordensvan. Med 13 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Osökt förnämhet var jämte känslans djup det som
karaktäriserade herr Swartz’ sceniska skapelser. Han
kunde vara tillbörligt demonisk i bofroller och förträffligt
betona »det grufulde» i människans möjligheter till det
onda, men säkert står hans framställning af riddaren
eller gentlemannen högre än hans skurkar. Hans
Richard den andre — som af åtskilliga fackmän bland
hans samtida anses som hans allra främsta prestation
— var ovillkorligen förmer än hans Richard den
tredje, hans Egmont förmer än hans Frans Moor.
Så nobelt hållna
alster af scenisk
konst som herr
Swartz’ bästa har
vår dramatiska scen
ej skådat sedan han
lämnade densamma
— om vi lämna ur
räkningen Rossis
och Ristoris
prestationer under sina
korta besök i Stockholm.
* * *
Sorgspelens unge
hjälte, Timons
Alkibiades, Richard den
tredjes besegrare,
Hamlets Horatio,
det var på Swartz’
tid Axel Elmlund.
 |
| Axel Elmlund (Richard Sheridan). |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
