- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1894. Tjuguförsta årgången /
96

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fantasier. Af Oscar Levertin - I. Häxor - II. Änglar

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

lyste skarpt med en sällsamt ostadig och sned blick
under det ljusa pannhåret.

Natten var åter tyst och Broekens lilla
höjdplatå öde. Tunga susade molnen förbi, ut mot
rymden, som böljade som ett töckenhaf. Men mitt blod
flammade och brände och förgäfves skakade mitt hjärta
sina länkar. Än hörde jag oemotståndligt klangen af
häxornas gäckande skratt, kände doften af deras hår
och förnam med hela mitt väsen tjusningen i deras
falskhet och obarmhärtigheten i deras fägring.

II.

Änglar.

Min dröm har med sitt dunkla och dock så klart
seende öga skådat många änglar, många bland
himmelens vingade folk, stadda på sina färder ikring
världen, farande fram öfver tysta vägar med
nattvinden, skjutande upp lästa dörrar med den
fjäder-lätta tryckningen af en fingertopp och trädande in i
människornas boningar för att tända deras lyckas och
deras smärtas offerljus, för att strö öfver
kammar-golfven de lifvets och dödens örter, som dofta fröjd,
ofärd och förtviflan.

Med hjärtat öfverfullt af salighet har jag sett
kärleksängeln Asraël, som med flygande purpurkappa
och safFransgul sandal kommer, när bröllopsmusiken
själfberusad slutar i ett skrik, när vinet brusar öfver
kannans gyllene kant och rosenknopparna brista i
blom och domnade falla blodröda mot kopparskålens
grepe. Då kommer Asraël lättfotad, men med
hufvudet sjunket mot axeln, som tungt af den lycka,
han själf fördelar, med tårad blick under darrande
ögonhår, och han skuggar sitt ljus med handen, så

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:51 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1894/0110.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free