Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bekantskap. Novell af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med sina låga, stoppade möbler, länstolar och små
soffor, öfverklädda med ljus creton, den svarta
marmorkaminen med det obligatoriska garnityret af pendyl
och kandelabrar, tog sig precis ut som scenen för ett
Mussets proverb. De stora glasdörrarna ledde direkt
ut till trädgården. Det var den lilla fruns första hem
och följaktligen ville hon göra det riktigt hemlikt, hon
låtsade, att de »alls inte bodde i ett hotell utan på
ett förtjusande landtställe med den härligaste
trädgård». Hvarje morgon gick hon således ut i »sin
täppa» och plockade blommor, som hon ordnade i
vaser, krukor och glas, några andra husmoderliga
bestyr kunde hon ej finna på, och till mycket annat
dugde hon ej heller. Det där bestyret med blommorna
upptog en god stund — men sedan. Jo, hon skref
hem ett bref hvar dag. Så tog hon en bok och läste
— gäspade — drifhusluft är mycket sökande — och
ibland hände det till och med att hon somnade ifrån
boken där hon satt i den lilla låga soffan, som hon
dragit fram mellan de vidöppna glasdörrarna. Det
var så tyst och stilla i trädgården, blommorna doftade
starkt, de mångskiftande fjärilarna flögo omkring
mellan buskarna och bien surrade. — Så vaknade hon
lika hastigt som hon slumrat in och såg på klockan.
Bara elfva eller half tolf, således en evighet tills Robert
skulle komma ut till henne vid half tvåtiden, just
lagom till lunchen. Hon gick in på tåspetsarna för
att se, om han sof. Vanligtvis gjorde han det, och då
smög hon sig ut igen, sedan hon sakta kysst hans
hand, som låg utanför täcket, hon kunde göra det
flera gånger, utan att han vaknade. Ibland var han
vaken och låg och läste, och då satte hon sig på
sängkanten och pratade med honom, tills äfven hon
blef sömnig af stillheten i rummet och skymningen
där inne och lade ner sitt hufvud bredvid hans på
kudden och somnade in.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
