Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bekantskap. Novell af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dem. Jo du! Nej!» Maja hade sett upp och hennes
ögon möttes af ett par kvicka, lifliga, mörka ögon,
som så otroligt påminde om tant Eva, hennes
älsk-lingsmoster, att utropet ovillkorligen blef hörbarare
än hon ämnat. Den främmande damen smålog åt
henne och böjde lite på hufvudet. Maja besvarade
hälsningen i det hon rodnade.
»Och du, hon är också lik mamma, fast hon är
yngre. Men hon är allt gamtnal. Öfver tretti år, du?»
»Nog räcker det till fyrti och lite till. Hon bar
ett mycket pikant utseende, men någon skönhet har
hon nog aldrig varit. Hennes man är däremot en
vacker karl. Se inte på dem, då tro de, att vi tala
om dem. För resten måste de också tycka, att du
är lik någon, hon tar inte ögonen från dig.»
»Det är nog dig, hon ser på.» Maja var mycket
van vid, att hennes ståtlige man väckte uppseende.
Själf gjorde hon sig inga illusioner öfver sitt utseende,
hon hade alltid varit ansedd för familjens fuling. Det
var bara Robert, som i trots af alla protester påstod,
att han tyckte att hon såg bra ut, och det var ju
det enda »som var viktigt».
Det var verkligen alltför varmt att denna afton
företaga någon utflykt. Efter middagen slog man sig
således ner i trädgården, bildade grupper vid småbord,
kaffet serverades där ute, herrarne rökte, damerna
pratade, under det solfjädrarna voro i liflig rörelse. Ståls
sutto för sig själfva vid ett litet bord, långt ner i
trädgården, där kastanjerna gåfvo den mesta skugga.
Deras vis å viser från table d’hoten promenerade fram
och tillbaka mellan akacierna under ifrigt samtal. Han
stödde sig på hennes arm. Hvar gång de gingo förbi
bordet, där Maja satt, visade den främmande damen
på ett nästan omärkligt, men fullkomligt omisskännligt
sätt, att hon observerade henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
