Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bekantskap. Novell af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var så rädd att knackningen skulle väcka Robert.
Nej, nå det var för väl! Hon gick ut i trädgården
och de slogo sig ner i de låga, djupa korgstolarna,
som stodo där.
Robert hade sagt till Maja, att hon ovillkorligen
skulle presentera sig, och hon kände sig mycket olycklig,
innan denna ceremoni var öfverstökad, på så sätt, att
hon räckte fram sitt kort och lämnade åt fransyskan
med ett förläget:
»Tillåter ni?»
»’Madame Marie Stål’. Det är ett bekant namn,
madame de Stael.»
»Nej, det är inte alls så. Marie Stål.» Hon
uttalade namnet mycket långsamt och tydligt.
»Jag skall väl också presentera mig. Voilå ma
carte! Mon dieu, quelle étourderie! Jag har tagit
min mans kort.»
»Comte Horace de Brachet.»
»C’est 9a, ni känner namnet, inte sant? Det är
den yngre grenen af den hertigliga familjen d’Albége.
När den gamle hertigen dör, han har ingen son, blir
mr de Brachet duc d’Albége.
Maja var så ung, att hon rodnade af förtjusning
vid tanken på att hemma tala om, att hon kände en
blifvande hertiginna. Det hade hon ändå inte väntat.
De pratade mycket trefligt tillsammans och Majas
blyghet försvann allt mer och mer. Hon hade
berättat för sin gäst om den märkvärdiga likheten med
tant Eva och talat om flera af hennes många roliga
infall. Madame gouterade dem mycket och ville också
höra om den öfriga familjen, isynnerhet om Majas
mor, höll hon mycket af henne?
»Ah, ingen på jorden är som mamma!»
»Madame var väl enda barnet, eller hade hon
kanske en bror?»
»Nej, bara två systrar, bägge yngre, Anna, hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
