Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En bekantskap. Novell af Rust Roest
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i oktober kunde de nog inte flytta till Haute Lis,
slottet i Champagne.
»Det var madame väl belåten med, madames
gifta dotter är ju i Paris.»
»Ah, henne får jag nog inte se mycket af, det
sörjer ha?i nog för», sade madame med sin vanliga
bitterhet, då hon talade om mågen. Hvad det gjorde
Maja ondt om henne! Tänk att kunna vara stygg
mot sin mor — och en sådan mor!
»Glöm inte att, om ni ämnar er till Stockholm,
låta oss veta af det och så bor ni ju hos oss»,
fortsatte Maja.
»Mais certainement, ma chére petite. Jag bar
er adress.»
»Vänta ett ögonblick, min man vill säga adjö.»
»Kanske vi råkas igen, möjligen här ett annat
år», sade madame hjärtligt, i det hon omfamnade och
kysste Maja, som hade tårar i ögonen. »Adieu,
monsieur, au plaisir de vous revoir. Adieu chérie!»
När Ståls foro ner till stationen, mötte de det
Brachetska ekipaget. Hon hade synbarligen sagt
honom, att de skulle resa, ty hans hälsning var vänligare
än den brukade vara. När han vände sig bort,
kastade madame en slängkyss till Maja.
Ståls reste genom Mont Cenis ner till norra
Italien, Genua, Venedig och så till Milano och sjöarna,
där de skulle stanna några veckor. Emellertid blef
det så många regniga dagar efter hvarandra, att
Robert efter en veckas vistelse i Pallanza en morgon sade
till Maja:
»Vet du, jag tycker vi ha fått nog af det här. Vill
du som jag, så skänka vi efter resten och lägga de
återstående fjorton dagarna på Paris. Där lär inte
vara öfverdrifvet varmt, och regnar det där, har man
så många resurser inom hus. Du vill ju gärna dit!
Nå?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
