Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ur århundradets modevärld. Af Helena Nyblom. Med 11 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Ser man på mänsklighetens hela långa historia,
skall man genomgående finna, att människorna
öfverallt och alltid gjort de mest olika och motsatta försök
att försköna och förbättra naturen.
Att »lägga en aln till sin växt» har ibland varit
deras stolthets sträfvanden, att göra det tjockt, som
var tunt, att flytta de gränser naturen har satt för
kroppens olika proportioner, att på det hela taget finna
på något nytt, som naturen skulle bli öfverraskad af,
har varit deras genomgående och barnsliga
sträfvanden.
I sjuttonde århundradet blef den dynastiska
egenkärleken allt mera och mera uppblåst, tills den nådde
det ballongomfång, som Ludvig XIV:s hofdamer
presterade, medan de onaturligt höga klackarna och de
upptornade frisyrerna med kuddar, lockar och
pudervalkar gjorde sitt bästa för att få figurerna höga och
imponerande.
Smaken gick då allt igenom på koturnen.
Racines alexandriner äro inbegreppet af hvad som är
stort och patetiskt, och allt ifrån den onaturligt höga
klacken, hvarpå ingen på allvar skulle kunna gå, till
den konstfärdigt uppbyggda frisyren, hvars utförande
var ett konststycke, som upptog en stor del af dagen,
är allting artificielt, ansträngdt, fåfängt till den yttersta
grad.
Vi veta blott föga, när vi till en kostymbal
efterhärma en af dessa dräkter, huru marterande de
verkligen måtte ha varit att bära, med sina harneskhårda
lif och sammanklämda skor, där det var en konst att
hålla balansen, i synnerhet när man på samma gång
skulle bära på hufvudet den uppstaplade massan af
löshår, fjädrar och band.
Att sköna damer också då voro sköna, kan man
icke betvifla, men det måtte ha varit trots och icke
till följd af sin onaturliga kostymering.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
