Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enslingar. En bild från Norrbotten af Hugo Samzelius. Med tre teckningar af O. Keen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
minst sedan en kringdrifvande læstadianpredikant fått
Grels att grubbla öfver religiösa frågor.
Greta hade födt sin man ett enda barn, en son,
hvilken hållit på att längta ihjäl sig i beväringsåldern,
innan han efter mycket om och men fick bestämdt
löfte af far sin att få vandra ut till det märkvärdiga,
lockande landet i fjärran västern, där den idoges hacka
en dag lär skola klinga mot lyckans sten. Litet
emellanåt letade bref från honom sig väg fram till de båda
ensamma föräldrarna, hvilka, om man blott kunde
frånse från stundom pinsamma näringsbekymmer, i sin
afkrok lefde lifvet så lugnt, som det är förbehållet
ensamt allmogesmannen att kunna göra. Ibland kom
det pengar med brefven, och då blef det glimmande
solljust i stugan, ty af kaffe, socker, mjöl och tobak
hade man då råd att köpa hem ett litet lager — det
var för resten rent ingen drygsel med slika varor!
Grels’ affärer hade på grund af oår vid det
svårbrukade och tungskötta hemmanet kommit att blifva litet
tilltrasslade, och han hade förgäfves sökt att bota
refvorna med alla till buds stående medel. I detta
afseende hittade han naturligtvis genast på att afyttra
skogen, skogen, som han ändock varmt älskade och
som han vid afvittringen fått en rundlig vidd af — inte
hade han, liksom de flesta andra, tänkt på att från
början och i första hand med all kraft skaffa sig ändå
större ängar, energiskt drifva fram kreatursskötseln vid
gården och lika energiskt undvika hvarje skuldsättning
hos det välvilliga bolaget. Nej, han vände sig till en
timmertummare och bad denne, som gifvetvis spelade
det stora bolaget i händer, att räkna upp och värdera
hans skog. Så kom själfva inspektören dit en dag
på första vinterföret, och efter mycken vänlighet från
den myndige affärsmannens sida och flera grundliga
köpskålar afhände sig Grels då hela skogen, som
»beräknades» innehålla tiotusen timmer med en minimi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
