Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Enslingar. En bild från Norrbotten af Hugo Samzelius. Med tre teckningar af O. Keen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
betydligt öfverskridit slutsiffran i sitt kreditkonto —
något som vederbörande på heder försäkrade verkligen
vara fallet — och nu, då han trots allt sitt arbete hade
det sämre än i ungdomen, tyckte sig likställd med en
tiggarlapp och var helt i våld hos bolaget, som ej
kände ordet miskund, nu måste han därför mot en
kontrakterad, eländig dagspenning släpa i
timmerskogen hela vintern igenom. Undra då ej på, att Grels
var glad och tacksam för hvarje liten hjälp, hans son
från främmande land kunde skicka. Lifvet hade
nämligen minsann gestaltat sig helt annorlunda för
nybyggaren än denne någonsin kunnat drömma om
under den värsta marridt en senhöstnatt. Tur var det
förstås, att hustrun hans var så snäll och blid, ty inte
lära humör och åskådning vinna på att allt går en
emot. När Grels ibland svor och var rent förbannadt
arg på hela eländet, drog Greta fram med några
vistrall med vekt och hjärtevarmt innehåll, och då måste
ju karlen tina upp; när Grels var sorgmodig, så att
allting ville brista i honom och andedräkten höll på
att tryta,, då stämde hon i en ohejdadt skämtsam låt
och narrade gubben sin att gapflina. Hunno de
somliga år skära kornet, innan det gick fördärfvadt på
den frostländta marken, och leta fram en skäppa
päron under den svartnade potatiskålen, då kom det
likväl som nytt lif och ny förhoppning i dem båda
två! Var det sedan fågelår, så att man emellanåt
kunde koka sig en soppa på tjäderns och ripans
välsignadt rara kroppar, och fiskår, så att man fick några
tunnor mört att låta surna inne i mjölkkammaren, då
var det för tillfället intet att vara bedröfvad öfver.
–––––––-
Grels Granström och hans käring Greta voro ett
gammalt inhysesfolk, som bodde invid hemmanet
Flakaberg, hvilket på billiga villkor öfvertagits af en
bondson från Öfverkalix, som troddes kunna draga sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
