Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den restaurerade Upsaladômen. Af Hugo Hörlin. Med 6 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
tidens stil. Den ena af tornspirorna blåste dock ned
år 1609, och tio år senare hade Gerard de Besche på
Gustaf II Adolfs bekostnad uppfört de tvenne
barocktornen, som vi känna genom Peringskiölds afbildning.
Denna sin yttre form bibehöll nu kyrkan ända till
1702 års stora eldsvåda, som i grund förstörde
tornspirorna och taket. År 1747 står kyrkan åter i ny
gestalt — ungefär densamma som vi ännu minnas
från 1886 och hvilken då, utan elementernas
mellankommande raseri, måste vika för den moderna skrud,
uti hvilken den åldriga helgedomen nu visar sig.
Af denna kortfattade historik torde framgå, att
Upsala domkyrka, som, sedan den under flera
mansåldrar varit under byggnad och ändtligen blifvit
färdig, upprepade gånger varit utsatt för svåra
förstörelser och därpå följande genomgripande reparationer,
måste förete en gestalt med skiftande former från
olika tider. Den gamla, minnesrika helgedomen, som
år 1886 måste vika för den nuvarande, bar också
tydliga spår af denna sin historiska utveckling. Man
kunde följa denna från interiörens lifliga och eleganta
koranordning till exteriörens allvarligt tunga, »baltiska»
torn — från den södra portalens ädla och känsliga
former till de förträffliga tornhättorna från 1747 —
från altardekorationens praktfulla barockstil till den
»sensena gotiken» i tvärskeppets »vindfång». Kyrkan
berättade själf sin historia för dem som ville och kunde
höra; men hon talade icke blott om sina många och
svåra olyckor; hon kunde ock förtälja om historiska
tilldragelser af vikt för hela vår svenska kultur; hvarje
enskild del hade sina minnen, talade sin särskilda
dialekt. Det var genomlefvade öden som här
berättades, icke den inlärda utanläxan från i går.
Man har många gånger liknat arkitekturen vid
»frusen musik»; man skulle med ännu större skäl
kunna kalla den utkristalliserad kultur, enär de olika
Nornan 1894. 14
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
