Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kyssen. Berättelse af Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stillhet inom dig, och dina blickar äro såsom budskap
från den eviga stillhetens rike. Då jag ser dig, sörjer
mitt hjärta att det lärt känna alla världens falska ord
och falska skratt och falska snyftningar. Och det synes
mig att jag är gammal, mitt hår börjar hvitna och
blodet rinner sakta i mina ådror; jag har glömt allt
som förr var mig kärt, kvinnors famntag och männers
brottning, jakthornets muntra låt och svärdens rassel,
allt detta har jag glömt, och jag längtar efter den stora
friden. Men du är min dotter, min själs dotter är
du, och i dina ögon ser jag världen ny. Sakta
kommer du emot mig och bär i dina händers skål en
dryck från stillhetens källa, och du sätter dina hvita
fingrar till min mun, och ur den lefvande skålen dricker
jag frid och själens hälsa. Och då lägger jag min hand
på din hjässa och böjer ditt hufvud ned emot mig,
och för sista gången kyssa mina läppar en kvinnas
kind.»
Som han talade så, vände hon sitt ansikte emot
honom, liksom hade hon hört hans ord. Och då, han
visste icke själf hur det kom sig, blefvo orden
handling. Han reste sig upp på knä, lade sin hand på
hennes hufvud och böjde det ned emot sig. Hon lät
det ske, såg endast undrande på honom med sina
stora ögon. Men då hans läppar vidrörde hennes
varma kind, dröjde de där och hans hand skälfde på
hennes hjässa.
Han reste sig hastigt upp. Äfven hon reste sig
upp; hennes ögon hade mörknat och hennes blickar
voro förväntansfullt fästade på hans ansikte. På hennes
kind syntes en röd fläck, där han hade kysst henne.
»Farväl!» sade han och gick, utan att se på henne,
hastigt förbi henne. Men då han gått några steg,
tänkte han på, att hon icke kunnat höra hans farväl,
och han vände sig om och hälsade med handen. Men
icke heller nu såg han på henne.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
