Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Leo Tolstoj. Dikt af Arcturus. Med Tolstojs porträtt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
var ett triumftåg blott — ändtligen ändad vardt,
gjorde patriciern bot, böjde sin stolthet till intet,
kastade handlöst bort rykte, ära, triumfer,
för att i kärlekens värf träda sin ringaste broder
mera nära än de, som för hans frihet dött.
Rysslands stoltaste skald, halfva Europas gunstling,
fattade plog och harf, gick som en simpel
bonde-klädd i hans grofva dräkt för att dela hans lott.
Revolutionens idé satte han om i gärning
utån ett ord af hot, utan en tanke af hat.
Ondt skall lönas med godt.
Mäktiga moder Ryssland,
furstligt slösa du kan, åka som Djaggernaut
öfver din intelligens, men Kristi lefvande tanke
aldrig krossa du kan under de tunga hjul.
Utan ett ord af hot, utan att höja en hand
segrar den tanken blott genom att gifva vika . . .!
Rysslands Leo Tolstoj, revolutionsman, du,
själf patricier född, men klokare, ädlare, högre,
än de tusen, som gått till Sibiriens graf,
— tvinga en dödstrött värld, som jäktar i andlös äflan
fatta Asiens ljus: själfförnekelsens makt!
Arcturus.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
