Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En julresa. Utkast af Ernst Lundquist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
med ryggen mot stammen och tog ej ögonen från
deras sängkammarfönster. Så satt han kvar ända tills
Ajsa tyckte, att denna närgångenhet blef besvärlig,
och genom att visa sig i fönstret och betrakta honom
med hotande min gaf till känna, att han var upptäckt.
Då slank han ner ur trädet som en ål och försvann
bakom knuten, men han skrattade icke, det hela
föreföll icke som något tjufpojkstreck, utan snarare som
ett högviktigt uppdrag utförd t med det djupaste allvar.
Sedan dök hans pälslufva upp öfverallt, hvart de
togo vägen Men alltid försiktigt och på afstånd. En
hel förmiddag, som de tillbragte ute i skogen med att
skjuta till måls med ett par revolvrar, visste de, att
de hade honom i närheten. Bob hade drifvit bort
honom ett par gånger och hotat honom med stryk,
men de kände i alla fall på sig, att hans ögon lurade
på dem bakom någon enbuske. Det hindrade ej Ajsa
från att flera gånger träffa pricken på den skottafla af
papp, som de nubbat fast på en tallstam. Bob
däremot sköt dåligt, bommade gång på gång, men skyllde
på »Agusts» ögon, som han ej kunde få ur sina tankar.
Till sin stora glädje hade de under sina ströftåg
uppe i bergen träffat på en liten björkkransad insjö
med den präktigaste is, som förmodligen af pojkarne
i de närliggande torpen sopats ren från snö. Nu
kunde ändtligen de från Stockholm medförda
skridskorna få användning! Dagen före nyårsaftonen
be-gåfvo Bob och Ajsa sig ut strax efter frukosten, med
några smörgåsar i en väska och skridskorna i hand;
de hade föresatt sig att ej’ komma hem förr än i
skymningen. Innan de gingo, hade Ajsa så mycket
att hviska om med gästgifvaremor inne i köket, att
Bob blef helt nyfiken. Men han fick ingenting veta
på hela dagen; först på kvällen, då de grundligt
uttröttade kommo tillbaka från sin härliga
skridskoåkning, löstes gåtan. Deras fönster strålade genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
