Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historien om Gunnel. Af Pelle Molin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog sin färg ifrån I En historia var violett och
vemodig med dunkla figurer, som rörde sig i skymningen.
En annan var blågrå. Det var en historia i insjöns
dimma en höstmorgon. Lommen skrek gärna i en
sådan. — Eller satt hon, ljushårig och blåögd, och
kastade lyssnaren in i en händelse, som var blixtrande
gul i skinande sol. Och midt i allt kunde man höra
tranan ropa och koskällan pingla från löfskogen. . .
Hon, Gunnel, som var så vek, lade en dag sina
späda fingrar om min hals och klämde till. Då grät
hon och skrek ett mansnamn, som jag aldrig förr
hade hört. Ingen hette så i vår bygd. Jag tror —
tror icke ni, som jag, att det var namnet på någon,
som hade blifvit långt borta ifrån henne — som hon
ville kalla tillbaka . . . ?»
Han log, då han såg huru den andre skakades af
en rysning.
–»Att glömma», sade han så sakta, som om
han velat pina någon, »att glömma det man hör i
en dylik stund gör ingen människa .. . Hvad tror ni?
Då mitt högst älskade på jorden går från förståndet
af sorg — skulle jag glömma hvad jag hörde, då jag
hade hennes små järnhänder på strupen min? —
Men det gjorde jag. Jag var för ung att begripa, att
den dag skulle komma, då jag hade något att tala
med den där herrn om . . . Tror ni icke, som jag,
att det var namnet på den, som hade lupit ifrån henne
— och mig?»
Han lade handen på professorns axel och sade
stillsamt:
»Ibland har jag längtat efter att tala en sansad
mans sansade ord med den främling, som kom henne
att gråta under dessa år. Jag ville se honom —
Gunnels sommarkung — jag, som är hennes sagoprins.
Gud för en karl han må ha varit, den solskensdag
han med ungdomens och kärlekens rätt tog Gunnel!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
