Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästen. Berättelse af Jane Gernandt-Claine
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vänster på den i dubbla rader uppställda skaran af
tjänare. I sin vänstra hand höll hon den doftande
buketten af orangeblommor och det lilla hufvudet med
dess bruna hår täcktes ännu af spetsslöjan. En fläkt
af ljus och värme slog emot henne, där hon steg
uppför trapporna vid M. de Belle-Isles arm, men hon
tänkte blott på störtregnets smatter emot vagnstaket
och kunde ej träda ur den förvirradt främmande känslan
af sin ensamhet med denne man. Öfver hans väsen
hvilade det samma obestämdt aflägsna, som hon ständigt
känt i hans närhet, och hon undrade: »Skall han
alltid bli en främling för mig?»
Hennes ansikte var tankfullt och stilla. Mången
hade blifvit skrämd af dess ytterliga blekhet, då hon
trädde genom katedralens port, men när orgelbruset
fyllde hvalfven och hon nalkades altaret, hvit som
en orangeblomma i sin hvita dräkt, upplyfte Valérie
de Heredia sin själs ögon och såg en hängifvenhet
öfver begreppen, högre än himmelen och klarare än
eld, och i det en rysning af helighet och fröjd, för
hvilken ingen tunga har ord, drog genom hennes
hjärta, tänkte hon: »Detta är den kärlek jag har
älskat». Uttrycket öfver hennes panna var sådant,
att de, som stodo omkring henne, snarare trodde sig
se en jungfru, som afsade sig världen, än en jordisk
brud, och hon hade lämnat det hus, där hon funnit
ett hem med samma lugn som hon besteg residensets
trappor. Dörrar slogos upp för henne, hon trampade
på bonade golf och skred öfver trösklar, som skilde
gemak i hvitt och blått från gemak i högrödt och
förgyllning, och plötsligt såg hon ett brudpar röra sig
inom ramen af den dunkla väggspegeln i ett half*
upplyst rum, där ett par lampetter buro några på
måfå tända ljus. Hon stannade ovillkorligt. Rummet
var tämligen litet, den tunga möbeln stod uppställd
långs väggarna, hvilka täcktes af gröna tapeter med
Nornan 1898. 8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
