Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några drag från 1500-talet. Anteckningar af F. U. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
himmelska familjen bestod blott af vuxna män och
människolifvet var icke längre ett barnahem. Det
var en samling af idel gamla syndare, förstockade
förbrytare, som redan i Adam hade syndat och som nu
oafbrutet läto värfva sig till synd af djäfvulen, denna
världens furste, som ideligen uppmuntrade till motstånd
mot Gud. Till och med det spädaste barn var till
följd af arfsynden gammalt och förhärdadt. Den minste
gosse hade inom sig en gammal Adam, som behöfde
kväsas. —
Någon annan behandling än prygel kunde det ej
vara tal om.
Under en tid då hvarje människa gick beväpnad
och vid första tillfälle var redo att begagna dödande
vapen, var det ju på det hela ganska oskyldigt att endast
begagna sig af händerna; man var därför i dylika
frågor ytterst liberal och vanligen fick den anklagade
gå sina färde efter en lämplig näpst eller också
ådöm-des han en ringa plikt.
Hvad nu vår Ulf angår ställde sig saken redan
olika, när hustrun anförde att mannen »wanelskade»
(försummade?) henne samt att han på 6 år ej »tagit
Guds lekamen till sig», ej på samma tid varit i kyrkan
samt tillbragt helgdagarna i skogen. Detta var en
anklagelse af vida allvarligare natur. Nu utfrågades
den missnöjda hustrun, grannkvinnorna inkallades
såsom vittnen, prästen fick gifva besked om Ulfs
»ondska» och »ogudaktiga lefverne».
Öfverläggningen blef ej heller lång, ty
rådsherrarna gjorde processen kort. Visserligen blef ej
skilsmässan vid detta tillfälle beviljad, men det välförtjänta
straffet uteblef ej. Ulf dömdes att »anammas i
tjufve-källaren på en 8 eller 14 dagar, på det man finge se
till, om han icke ville besinna sig och älska sin
hustru såsom han borde». Icke nog härmed, han blef
till yttermera säkerhet med hals och fotter fastlåst vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
