Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två fjordhistorier af Fredrik Nycander - Bottenfisken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för busen. Men när de kommo på så långt afstånd,
att han inte kunde riå dem — ty ynke-Petter var
halt — vände de sig om, räckte ut tungan och
skrattade. Petter hötte med kryckan: »Jag skall gå igen
efter min död!» Alla trodde, att han var galen —
och när han i våras plumsade i, sade alla, att det
var bäst — —
Pojken i ekan tänkte på detta. Jagu, hade inte
Petter gått igen!
Han rodde hem och sade mor sin, att i dag
bet inte hvitlingen.
Modern sade, att han väl hade ränt efter en
tös i stället för att fiska. Men pojken vågade inte tala
om sanningen. Och han fiskade inte de närmaste
dagarna. —
De andra pojkarne ville också ha sig fisk till
koket. De rodde ut, en efter en, till fiskestöet, men
alla kommo de tomhändta hem. Där fanns ingen
fisk, sade de. Men alla hade fått kroken i Röde
Petter, alla hade de kapat af metorna och kastat
hvitlingen öfverbord. Den ville de inte ha.
Det var nu fyra pojkar, som gjort den
upptäckten. De voro eljest glada fyrar, men gingo nu
omkring lite konstiga. Stört omöjligt att få ett ord
af dem. Men när de mötte hvarandra, kunde
följande samtal uppstå:
»Har du varit ute vid fiskestöet?»
»Ja, har du?»
»Ja, men jag fick inget. Fick du?»
»Inte så mycket som åt katten en gång.»
»Det är ett elakt stöe.»
»Jagu så elakt.»
»En får fara till ett nytt.»
»Jagu får en det.»
Så gingo de i flera dagar och kunde inte
besluta sig för att ro ut på fjorden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
