Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Naturkunnighet och naturforskare i forna dagar. Af Carl Forsstrand. Med 10 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
lifligare verksamhet inom kulturens skilda områden.
Vetenskaperna blomstrade i kyrkans hägn, visserligen
bundna af hennes dogmer men genom samlandet i
klostren af äfven den klassiska litteraturens alster
skänkta möjlighet att vinna frihet och utveckling. Inom
de sköna konsterna alstrade tidsandans smak för
symboliska och mystiska föreställningar en mängd
skulpturverk och dekorativa motiv, som utom sitt konsthistoriska
intresse äfven äga värde som kännetecknande för de
rådande åsikterna om djur- och växtvärlden. Karl
den store uppträdde som den framsynte ordnaren
äfven på den allmänna undervisningens fält.
Kännedomen om aflägsnare länder och deras
naturförhållanden ökades i samband med kristendomens utbredning
och handelsförbindelsernas utveckling, och med
arabernas eröfring af den pyreneiska halfön och den moriska
kulturens långa blomstring där fick Europa kännedom
om vetenskapliga framsteg, som voro väl ägnade att
väcka förvåning och sporra till täflan. Hvad särskildt
naturvetenskaperna beträffar, så blef beröringen med
araberna af vidtgående följder och icke minst
därigenom att västerlandets lärde först genom arabiska
öfversättningar och bearbetningar af Aristoteles’ skrifter
fingo kunskap om forntidens förnämsta naturhistoriska
verk. I och med detsamma inträdde en fullkomlig
omstörtning i de härskande föreställningarna om t. ex.
djurrikets medlemmar och om dessas inbördes ställning.
Gamla vidskepliga och öfvernaturliga begrepp veko
undan i samma mån som den grekiske tänkarens
nyktrare och realistiska läror blefvo allmännare kända.
Bibelns zoologi, som dock ännu i århundraden skulle
fresta de lärde till mer eller mindre omfattande och
djupsinniga undersökningar, var ej mer den allena
trovärdiga. Den symboliska djurkännedomen förlorade
terräng, i det lättsinniga Frankrike till och med i så
hög grad, att själfve den fromme Physiologus
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
