Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1897—Oktober 1898. Af Emil Svensén - Karl Gustaf Hammarskjöld
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bevis mot den satsen, att en verkligt duglig man måste
hafva sådana.
Orsaken till denna hans lyckliga
undantagsställning får sökas i en sällspordt långt drifven
samvets-grannhet, som i hvarje förekommande fall liksom på
guldvigt vägde skäl och motskäl, och gent emot hvarje
man så långt i mänsklig förmåga stod sökt undvika
allt, som i ringaste mån kunde synas sårande. Denna
ytterliga samvetsgrannhet hade redan såsom
akademisk lärare tillvunnit honom allmänna sympatier, och
då han 1878 af Upsala stad invaldes i Andra
kammaren, intog han där på otroligt kort tid en af alla
partier uppburen ställning. Kammaren hade förut
icke varit ovan vid att af de lärda professorerna från
Fyrisstaden bemötas med ett visst akademiskt
öfver-sitteri, mot hvilket hans anspråkslösa försynthet afstack
så mycket bjärtare, som alla snart lärde sig förstå,
med hvilket högt mått af lärdom och insikter den var
förenad.
Vid behandlingen af ett universitetets
anslags-yrkande, hvars talan han å dess vägnar ansåg sig
skyldig att föra, utan att dock våga hoppas på
framgång, men som kammaren utan debatt och votering
biföll, blef han föremål för en rent af demonstrativ
hyllning.
Med sin rika begåfning syntes han sålunda skickad
att spela en betydande roll inom statslifvet, och det
hälsades med tillfredsställelse och stora förväntningar,
när han på våren 1880 af grefve Arvid Posse
inkallades i dennes nya ministär som chef för
ecklesiastikdepartementet. Men det är icke ofta, som så stora
förväntningar i så ringa grad gått i uppfyllelse. Det
var Hammarskjölds öde, att det just blef hans dygder,
som blefvo mest hinderliga för honom, då det gällde
att genomföra någon af de stora reformer, som inom
hans departement väntade på sin lösning. Det var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>