Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hemmet i 19:de århundradet. Af Helena Nyblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
flesta fall rätt ofta utbyter mot en annan. Man
inreder sin våning på bästa sätt, och så flyttar man;
hvarken möbler eller taflor göra samma verkan i den
nya våningen, och så får man lof att göra nya
ändringar.
Huru annorlunda var det icke förr i världen, då
samma skåp och bänkar stodo vid samma väggar från
far till son, då samma taflor sutto väggfasta i samma
belysning generationer igenom. Den helhetskaraktär
och det lugn, som ett sådant historiskt hem fick öfver
sig, ha vi, nutidsmänniskor, svårt att åstadkomma.
Vi få nöja oss med att skapa en viss harmonisk
känsla för ögonblicket och taga oss till vara för att
göra vårt oroliga lif ännu oroligare genom ett oroligt
intryck af hemmet.
Det lif, som lefdes i hemmen i århundradets
början, känna vi föga till. Det har slagits ett hårdt och
afgörande streck öfver århundradet, då de första
järnvägarna anlades.
Med järnvägarna har hela människolifvet och i
synnerhet hemlifvet undergått en förändring så
afgörande, som ingen annan yttre tilldragelse verkat. Före
järnvägarnas tid lefde hvarje samhälle sitt eget, mer
eller mindre isolerade lif, hade sin egen karaktär, sina
egna seder och bruk, sina egna, starkt personliga hem.
Man kom icke längre, än ens egen vagn kunde
föra en.
Nu, då de allra flesta kunna uppnå den glädjen
att få. se något af den öfriga världen, få vi betala
denna glädje med förlusten af något annat.
Hvarken vi eller någon annan nation i Europa
känna numera till de utpräglade nationella hemmen.
Nationerna lära af hvarandra, både godt och
ondt, vi rikta vår erfarenhet och ha på visst sätt mera
tillfälle till kultur, än hvad våra förfäder, vid
århundradets början, hade. Men vi ha förlorat det lugn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
