Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En annans ur. Berättelse af Oscar Levertin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
korta munterheten i vårt blod. Men vagnarna rulla
vidare, rulla oupphörligt mot kyrkogårdsgrindarna, och
nu skymta de skrumpna, gamla kransbärerskor, fattiga,
maktlösa och rynkiga gamla parcer med kalla, gröna
blad för de dödas hviloläger.
Nu drömmer jag öfver de bortgångna, öfver
gossen med ögon stoia som de Andersenska tekopparna,
som dog först, Karl-Erik, den yngste och mest älskade,
kanske därför att han var minnet af föräldrarnas sista
och djupaste försoning och en sensommarskänsla af
lycka före vintern. Och efter Karl-Erik —
cigarrmolnen ikring mig binda band öfver många och långa
år — båda de gamla strax efter hvarandra — och
alla på samma åkfärd öfver Kungsbacken och
Norr-tullsgatan, förbi Stallmästargården och dit bort till
griftstaden på andra sidan om det gröna, stilla Haga.
Och syskonkedjan blef splittrad med hemmet.
Maria, min lilla leksyster, upptågsmakerskan, som drog
mig drömmaren och drönaren med sig på äfventyr, hon
reste sin väg från oss alla och sitter nu där borta i
Amerika med sitt barn. Det kallades i staden
»familjens skandal», men jag förstod dig den gången, min
vågsamma, käcka syster, hvilkens ljusa mod jag älskade
redan som barn, och jag förstår dig än, när du vill hafva
världshafvet emellan oss och din själfvalda ensamhet.
Martha är så mycket mera säkert och
borgerligt gift med sin brukspatron och har ett stort
landthushålls hela stat på sina skuldror. Och allt
det reder hon ut med en beundransvärd duktighet.
Hvar höst sänder hon mig frukt, och hvar jul sänder
jag henne en vas eller en lampa, det är vårt mellan’
hafvande. Så är Anton den ende, som finns kvar i
Stockholm, och Anton är en af börsens ryktbarheter
och riksdagsman i Första kammaren, han är också
rikt gift med en dam, som läspar och som jag kallar
min svägerska, och har ett hem fullt af plyschmöbler,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
