Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1898—oktober 1899. Af Emil Svensén - Samuel Ödmann
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norra Uppland, och tillvann sig inom kort så stort
förtroende i sin hemort, att han vid mycket unga år
blef vald till domsagans riksdagsman i bondeståndet.
Där satt han väl ej mer än en af den tidens långa
riksdagar, men hann det oaktadt att göra sig bemärkt
genom sina störa kunskaper och sin ingalunda
mindre begåfning. Hvarjehanda offentliga uppdrag bundo
honom snart vid hufvudstaden, där han 1861 började
utgifva en i sitt slag enastående Politisk Tidskrift för
Sverigs allmoge, med särskildt syfte att verka för
representationsreformen. När Louis De Geer 1863
framlade sitt förslag till ny riksdagsordning, blef Ödmann
sekreterare i den centralkommitté, som tillsattes att verka
för dess genomförande, och var i själfva verket själen
i den vidt utgrenade agitation, som af kommittén
organiserades. Men alla dessa uppgifter höllo honom
fjärran från sitt landtbruk, som sålunda måste
försummas; hans tidskrift bar sig icke, liksom så ofta är
fallet med förtjänstfulla tidskrifter i detta land, — och
när representationsreformen firade sin seger, var
Ödmann en ruinerad man. I nödens stund bjöds honom
hjälp från — den rike ägaren till ett skandalblad med
politiskt inflytande, och det förespeglades honom, att
det under hans ledning skulle blifva ett hederligt
organ för framskridna demokratiska idéer. Optimist och
något godtrogen af naturen, mottog han den
rädd-ningsplanka, som räcktes honom, och det lyckades
honom verkligen att under några år förvärfva åt den
talangfullt skötta tidningen ett visst anseende och ett
ännu större inflytande. Men hela hans följande lif
skulle blifva en förtviflans kamp mot tidningens ägare,
som ej fann det guld lukta illa, hvilket upphämtas ur
smutsen, och gent emot hans ständiga reformförsök
satte sin ekonomiska öfvermakt. Intill sin dödsdag
kände han sig sålunda intaga en falsk ställning, men
ännu mycket länge fortsatte framstående och högt ak-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
