- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1901. Tjuguåttonde årgången /
99

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärarinnan. Berättelse af Karl Hedberg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

fick veta, än på det hela taget var, så lämnade det
i alla fall en förklaring på kontrasterna i hennes väsen
och på att hon i åtskilligt föreföll att stå höjd öfver
sin blygsamma samhällsställning, hvarför du får finna
dig i, att jag här återger det viktigaste däraf.

Hon var enda barnet i ett äktenskap, som i dubbel
betydelse varit hvad man kallar en mesallians. Hennes
mor, som var dotter till en förmögen jägmästare, hade
nämligen som helt ung flicka, strax efter sin hemkomst
från en pension i Schweiz, gått och förälskat sig så
häftigt i sin fars unge och ståtlige skogvaktare, att
hon efter mycken strid slutligen tilltvang sig
föräldrarnas samtycke att få gifta sig med honom. Genom
svärfaderns försorg fick skogvaktaren ett slags
förval-tareplats vid ett stort sågverk strax utanför Falun, de
nygifta flyttade dit, och där föddes dem efter ett år
en dotter.

Redan då hade emellertid den unga makan
kommit till insikt om, hur litet gemenskap det förefanns
mellan hennes mans i grunden tämligen råa och obildade
natur och hennes egen, hennes hastigt uppblossande
kärlek var inte nog stark att stå emot de många stötar
den fick, och när så barnet kom, öfverfiyttade hon
den i stället helt och hållet på det. Den forne
skogvaktaren å sin sida hade från början hyst både
tacksamhet och beundran för sin till utseendet obetydliga
hustru, genom hvilken han så lyckligt kommit sig
fram i världen, men han han var af ett häftigt och
trotsigt lynne — det flöt zigenarblod i hans ådror
—-och hennes förändring, som han inte ansåg sig ha
någon skuld i, föranledde honom till uppträden, som
gjorde klyftan mellan dem ännu större för att
slutligen alldeles föra dem från hvarandra. Flickan växte
också upp uteslutande under moderns hägn, fadern
blef redan tidigt en främling för henne, och när hon
blef äldre, lärde hon sig att betrakta honom med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:07 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1901/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free