Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkskollärarinnan. Berättelse af Karl Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
annat gjort ett så djupt intryck på min hjältinna,
att hon inte kunde tala om henne utan att komma i
eld och lågor. Hennes bok var nu glänsande, men
ännu mer glänsande var det, att just hon hade
skrif-vit den. Och så tänk bara — att ena dagen vara
en obemärkt, förbisedd lärarinna, som ingen kände
och ingen brydde sig om, och dagen eller ett par
dagar därefter vara en ryktbar personlighet, hvars
namn alla känna till, bli beundrad och berömd öfver
land och rike och med en gång intaga platsen bland
de främsta. Något härligare kunde väl aldrig finnas!
»Nu. märker jag, åt hvilket håll er ärelystnad
går», sade jag skämtsamt, när hon utgöt sig på detta
sätt. »Ni tänker följa hennes exempel.»
»Jag. Nej, visst inte!» svarade hon mycket
allvarligt. »Det skulle jag inte kunna. Men det är
ändå så skönt att veta, att något sådant kan äga rum.
Det ger något stort åt lifvet, åt lifvet i allmänhet,
menar jag, som gör, att man känner sin egen saknad
mindre.»
Det fanns hos henne så mycket af på samma
gång lifslängtan och resignation, som ofta tog sig
uttryck på detta halft barnsliga sätt, att jag efter hand
fattades af ett slags ömt medlidande med henne, som
förde oss ännu närmare hvarandra, utan att vårt rent
sällskapliga förhållande därför på något vis förändrades.
Tanken på att jag skulle börja hysa någon djupare
böjelse för henne låg mig så fullkomligt fjärran, att
den inte ett ögonblick föll mig in, och lika litet
reflekterade jag öfver, på hvad sätt hon upptog den med
mina sympatier växande uppmärksamhet, jag visade
henne. Jag fann behag och nöje i hennes sällskap,
därför begagnade jag de tillfällen till det, som erbjöds,
det var allt — åtminstone allt, som jag brydde mig
om att göra mig reda för.
Emellertid hade tiden gått, min afresa, som jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
