Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Utanför. Studie af Gustaf Janson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
undantag af vagabonden, som liknade en stor, ful
smutsfläck på det fridfulla landskapets yta.
Utanför det hus, bondhustrun sagt vara Per Olssons,
stannade karlen och mönstrade byggningen för att af
ett eller annat tecken möjligen sluta sig till ägarens
sinnelag. Säkerligen hade han förut granskat stugor
på samma sätt, och att han visste, att han sällan
plägade misstaga sig, därom vittnade den sorglustigt
missnöjda blick han slungade på byggnadens stela yttre.
Icke desto mindre öppnade han gårdsgrinden och gick
uppför sandgången mot kökstrappan.
Ett ilsket morrande hördes och en stor hund
reste sig sömnigt från sin plats framför dörren.
Det sorglustiga uttrycket i karlens ansikte
förbyttes i en grimas, hvilken lika tydligt som ord sade:
kunde jag inte tro det.
Landstrykaren grep hårdt kring påken och intog
försvarsställning, medan hunden gaf till ett groft skall,
som ekade mot den närbelägna ladugårdens väggar.
Någon ifver att anfalla visade han dock ej och det
lugnade karlen, som emellertid ej lämnade honom ur
sikte. En stund stodo båda midt emot hvarandra,
beredda till såväl anfall som försvar, men ingendera
tycktes ha lust att börja leken.
— Hva’ vill han? hördes plötsligt en barsk
stämma och en lång, senig gestalt klef fram vid
ladugårdens ena hörn.
Distraherad af det tvära tilltalet tog karlen ögonen
från hunden för att rikta dem på frågaren och denna
sekund begagnade gårdvaren till att hugga tänderna i
hans ena vad. Vagabonden gjorde en rörelse till
flykt, men det var redan för sent, ett stort stycke af
hans benkläder hade fastnat mellan angriparens käkar.
I detsamma föll påken, som instinktlikt höjts, ned öfver
angriparens rygg och högt gnällande tog denne ett
skutt åt sidan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
