Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När Norrland hade utställning. Intryck från Gefle 1901. Af Carl Forsstrand. Med 4 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att Gefleutställningens trävaruafdelning erbjöd en
öfver-vägande tillfredsställande anblick samt att de många
maskiner och öfriga mekaniska hjälpmedel, som
träindustrien använder och på hvilka man fick se
åtskilliga prof, delvis af ny konstruktion, i den stora
maskinhallen samt i Jonsereds och Arbrå
industriaktiebolags m. fl. paviljonger, vittnade om näringens
ännu blomstrande tillstånd.
Äfven den andra af Norrlands storindustrier
eller den metallurgiska hade naturligtvis ej försummat
att göra sig gällande, och mången ansåg, att
densamma uppträdde eller verkade än mer imponerande.
Vi hafva under de senare åren hört och läst så
mycket om de lappländska malmbergens slumrande
millioner, att vi, äfven om vi ej här fingo beskåda
någon massexposition, ej äga någon rätt att betvifla
deras befintlighet. Hvad vi däremot måhända
förbisett, är att de norrländska fjällen utom sina mäktiga
järnmalmslager hysa åtskilliga andra värdefulla
mineral och bergarter, men därom öfvertygades vi här
genom bland annat den vackra stuffsamling, som från
Norrbotten fanns utställd i industrihallen. Om
Norrlands förmåga att tillgodogöra och förädla sina
malmrikedomar fick man på järnverkens kollektivutställning
ett vittnesbörd, som både i afseende på gedigenhet och
smakfullt anordnande godt kunde täfla med
uppvisningarna inom facket på föregående utställningar.
Det är emellertid det södra Norrland, som här ännu
synes gå i spetsen; Sandviken, som tyvärr ej deltog
på Sveriges metallurgiska afdelning vid
världsexpositionen i Paris 1900, men som vann ett så berättigadt
erkännande vid Stockholmsutställningen 1897,
upprätthöll sålunda också här sin rangställning, och det
storartadt anlagda och mångsidigt verksamma
gestrike-bruket Gysinge trädde likaledes i främsta ledet genom
sina nya elektroståltillverkningar, exponerade i en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
