- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1902. Tjugunionde årgången /
137

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelettet. Novell af Henning von Melsted

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

mer från soluppgången badat nejden, medan luften
fylldes af en frisk vind.

Då hade han tänkt vid sig själf i naiv hänryckning:

— Hur kan väl naturen vara så härlig midt i
förgängelsen! De underbart vuxna blommorna och
bladen, som jag knappt vågar beröra med det yttersta
af mina läppar, sjunka i smutsen och förgås.
Vämje-lig är förgängelsen, men naturen är dock alltid skön!

Walter hade alltifrån denna stund börjat se
förgängelsen liksom födelsen och tillväxten såsom olika
facer af utvecklingen, rörelsen, lifvet. Härmed hade
hans lefnadskall stått klart för honom. Han ville se
naturen i dess hälsa och dess sjukdom, i dess
ungdom och ålderdom, han ville följa den i alla dessa
underliga cirklar, som kallas människolif och som för
många synas likt hvirflarna i en flod, blifva till och
försvinna.

Allt se’n den dagen då han kommit till klarhet
om sitt lefnadskall, hade han börjat lefva lycklig.
Glad som ett barn kände han sig, när han sattes i
stånd att öka sitt torftiga bohag med ett skelett.
Han hade kommit öfver det vid dissektionsöfningarna
på det vanliga sättet. En morgon hade de stått
samlade, han och kamraterna, i det skumma rummet åt
gården, medan institutets vaktmästare befunnit sig nere
i källaren efter det antal lik som behöfdes för dagen.
När bullret från hissinrättningen begynte, skockade de
sig kring den öppna luckan i golfvet, icke emedan de
voro synnerligen intresserade af anblicken af denne
ur mörkret uppstigande man, omgifven af lik, de voro
allt för vana därvid, men hvar och en af dem
önskade att få hvad de brukade kalla »magert material»,
då detta erbjöd jämförelsevis ringa svårigheter vid
arbetet.

Liken, som gå till dissektionsborden, komma mest
från fattighus och korrektionsinrättningar, äfven ur

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:08:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1902/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free