Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelettet. Novell af Henning von Melsted
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och varsamhet, som närmar sig till ömhet. Måhända
har han sett i dessa halfruttnade organismer en
symbol, hög och oantastlig. Walter, som valt
läkarebanan mindre af medlidande med nöden än af kärlek
till naturen, såg i liket af en människa ett stadium
af den rörelse, som är lifvets, en öfvergångsform, lika
intresseväckande som det till marken fallna löfvet.
Men att han kom att fästa sig med ett sådant
intresse vid liket just af denna kvinna berodde dock
delvis därpå att han nyligen fått stipendiet och länge
önskat att kunna skaffa sig ett skelett, — hans
isolerade ställning hade gjort det svårt för honom att få
tillgång till de ben, som cirkulerade bland kamraterna.
För öfrigt befann han sig i den ålder, då hos
mannen längtan efter kvinnan, om den ej i någon mån
tillfredsställes, öfvergår till en svärmisk böjelse för
poesi. Denna spillra af en människa, detta af en
dof smärta präglade ansikte, dessa maktlösa, stela,
ännu unga lemmar väckte hos honom en rad af
föreställningar, och han vände sig till vaktmästaren
för erhållandet af upplysningar angående denna kvinna.
Han erfor att hon dött hvad man kallar en
naturlig död. Då hon saknat alla tillgångar och ingen
velat bekosta hennes begrafning — hennes anhöriga
lefde i svåra omständigheter någonstans ute på
landsbygden, hade hennes värdfolk skickat henne till
institutet. Hvad hennes lefnadsförhållanden beträffar, så
tycktes hon tämligen tidigt hafva kommit till staden.
Under en följd af år hade hon sökt att lifnära sig
såsom sömmerska, med den icke alldeles ovanliga
påföljden att hon fått bekantskaper och antecknats af
polisen. Vaktmästaren hade känt till henne genom
en vän. Detta var i det närmaste allt, som Walter
kunde få reda på om henne. Och medan han nu
skar upp hennes kropp, afskiljande lemmarne och
utplånande med snitt på snitt de sista dragen af lifvet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
