Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Skelettet. Novell af Henning von Melsted
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
samt hopsättningen försiggått, kunde han uppställa
skelettet på sitt rum.
Af hänsyn för sin värdinna, som aldrig kunde
vänja sig vid att se det, höll han det i hennes
närvaro öfverhöljdt med ett skynke. Själf kunde han
icke tröttna på att betrakta det.
Det förhåller sig så att hvarje yrke uppenbarar
skönheten hos en viss sida af lifvet. Det är den
högsta och bästa egenskapen hos hvarje yrke. Hvarje
yrke har sin poesi. Vetenskapen vidgar
skönhets-begreppet, i och med att den riktar våra kunskaper
och skänker oss jämförelsepunkter, hvarförutan intet
omdöme låter sig göras. För de flesta torde alla
dödskallar likna hvarandra, men för Walter tycktes denna
skalle ha ett särskildt utseende. Han fann den vacker!
Icke nog därmed! Såsom frenolog fann han den
själfull. Härtill kom att gestalten verkligen var
utomordentligt väl proportionerad. Det kvinnligt breda
bäckenet, ryggradens mjuka böjning, bröstkorgens starka
hvalf och halsens lutning, allt tycktes honom
beundrans-värdt. Den anmärkningsvärda firfheten hos hvarje
ben påminde honom ständigt om att detta skelett
tillhört en kvinna .. .
När han efter slutadt arbete på lärosalarna flyttat
ut på malmarna, hade han ägt skelettet öfver ett år.
Tiden för examen nalkades, han var mycket upptagen,
och hans nerver voro öfverretade, då han en natt
hade en dröm, som under hela veckan efteråt
hindrade honom läsa med samlad uppmärksamhet.
Oupphörligt öfverraskade han sig med att i tankarne genomgå
den, tills den slutligen miste alla dessa tvära
vändningar och kastningar, som eljest utmärka våra
drömmar och gifva dem denna förvirrade och ovederhäftiga
karaktär, som framträder i synnerhet om vi söka
referera dem, innan vi hunnit tänka genom dem
tillräckligt. Under den tysta erinringsprocessen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
