Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. En visa om svin och får - II. De bägge viljorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Väl fären glodde snällt pä mig; men fann jag svinens
spär,
de uffade och luffade och voro äter borta.
Jag därföv tror, vär herre har mäng tung och bitter
stund,
när sekel ut och sekel in sin mänskohjord han vallar.
Väl fären bräka snällt i skock, men strax vid minsta
blund
i fyr spräng rusa svinen bort, fast mildt han pä dem
kallar.
Men klo ekar far, som här pä jord sä gärna allt bestyr,
fann ulf att bilden fär och svin g af lifvets rätta
mening :
Är Per blott slö af träkighet och Päl af svinmat yr,
man lätt fär fram af skapelsen en allmän, bra förbening.
II.
De bägge viljorna.
olag varnar dig för viljorna,
som taga hvar sin lejondel
och härska uppä tiljorna
i denna världens sorgespel.
Den ena är den baggiga,
som luktar skägg och gammal bock, —
den raggiga och taggiga,
som stängs och sticks med lock och pock.
Den andra är den rakade
med hökens näbb och räfvens grin, —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
