Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hörbergs lefnadshistoria och konstnärspersonlighet. Af Vilh. Bergsten. Med 24 illustrationer - V. Flyttningen från hemmet i Småland till det nya hemmet i Finspångstrakten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sig med ifver och flit åt dessa uppgifter och utför
den ena altartaflan efter den andra, hvarjemte han
på lediga stunder målar också en mängd stafflitaflor.
Året 1790 flyttade han från arrendehemmanet
Meijensjö nere i Småland och bosatte sig i
Finspångstrakten. Han hade nämligen med baron De Geers
hjälp tillhandlat sig ett fjärdedels hemman benämndt
Ohlstorp i Risinge socken.
Det kan ju vara af intresse att något orientera
sig i den Hörbergska Ohlstorps-stugan, där hon ännu
i dag befinner sig. Som vanligt här på trakten är
också Ohlstorpsstugan byggd på en höjd och omgifven
med en mängd småhus, kringströdda utan någon
bestämd ordning. Inbäddade mellan löfträd och
fruktträd, göra dessa stugor ett pittoreskt intryck.
Själfva den af Hörberg byggda stugan finnes, som
nyss sades, ännu i behåll, ehuru något moderniserad,
då den på senare tid blifvit brädbeslagen och försedd
med veranda. Med sina rödfärgade väggar och sina
i hvitt hållna fönsterfoder gör den ett hemtrefligt och
inbjudande intryck.
Då man genom verandan inträder i förstugan,
kommer man in i en midtelgång med tvenne rum på
hvardera sidan, till vänster helgdagsstugan och ett mindre
rum, till höger hvardagsstugan och köket.
Synnerligen treflig föreföll hvardagsstugan genom sitt stora
utrymme och genom sitt rika ljus, belyst som den
var från tvenne olika sidor. Det var väl i denna,
som han omtalar, att han där hade sitt bord, där han
själf arbetade, under det de tre sönerna hvar och en
arbetade vid hvar sin hyfvelbänk. Att han därvid
klagar öfver trängsel i rummet, är väl ej så underligt
då hvardera för sitt arbete nog var i behof af ej så
litet utrymme.
Apropos Ohlstorpsstugan må här påpekas en
lavering från 1792, som ju kan ha sitt intresse, då den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
