Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tankar under borglinden. Af Cecilia Bååth-Holmberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och medan jag så matade de vackra hvita
fåglarna och lyssnade till brunnens sakta plask, rann mig
en gång helt naturligt i hågen en sägen från förgångna
tider, förhärligad af en min älsklingsskald, Longfellow.
Tanken följde dikten till Wiirzburgs gamla kloster,
till den graf, kring hvilken för snart 700 år sedan
skaror af fåglar hvarje afton vid solens nedgång
samlats för att finna föda. Ty så hade den sångare, som
hvilade under stenen, yttrat före sin död: »af dessa
vandrande ministreler lärde jag själf sångens konst;
jag vill nu återgälda dem den lärdom, de så länge
och så skönt gifvit mig». Åt klostrets munkar gaf
han allt sitt gods, på det att fåglarna hvarje kväll
skulle få föda på hans graf.
Och under mer än hundra år kommo korgossarna
hvarje afton vid sexslaget och strödde korn och bröd
kring stenen, och luftens skaror flockades omkring den
skulpterade hällen med sångarens bild och fyllde
grenarna i det träd, som skuggade grafven:
there the sang their merry carols,
sang their lauds ön every side,
and the name their voices uttered
was the name of Vogelweid —
Min blick riktades nästan omedvetet mot fönstren
uppe i det egentliga »herrehuset», de forna tyringska
landtgrefvarnas festboning.
Ty namnet Vogelweid är också hemma här.
Däruppe i »sångarsalen» visas än den upphöjda
arkad-plats, där de sex minnesångarne täflade om priset
inför den »milde» — märk väl gifmilde — landtgrefve
Herman af Tyringen. Det var 1207, den oroliga tid,
då tyska furstar kämpade med hvarandra om romerska
kejsarkronan och då påfvarnas bannstrålar hväste mot
än det ena, än det andra af dessa krönta hufvuden,
mot konung Philip, schwabaren, mot kejsar Otto IV,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>