Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En episod efter Geijers »affall». Af Fredrik Vetterlund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vändningen, att »utväg gifs», äfvensom de nyss
citerade slutraderna skulle kunna tydas så, som utvisade
Atterbom Geijer ur sitt hus enskildt, ej symboliskt,
hvilket förra ju ingalunda vore meningen. Ha:i fruktar,
att man skall intala Geijer, och ännu mer hans
familj, detta. De visa fortfarande Atterbom och hans
hustru och barn mycken vänlighet, fastän umgänget
ju icke är detsamma som förr. Tror Beskow nu, att
Geijer och hans närmaste missuppfatta dessa ställen
i poemet så, bör det ändras. Atterbom ber Beskow
säga sin tanke. Skulle dikten redan vara tryckt,
kunde Beskows »diplomatiska penna» uttala Atterboms
verkliga mening med någon passande vändning.
Omedelbart därefter, den 13 januari, skrifver
Atterbom ånyo, att han fruktar misstydning;
emellertid har han själf antydt rätta meningen för Geijer.
Hvad tidningarna säga, är honom likgiltigt. Men
kanske dikten redan är tryckt innan Atterboms förra
lapp hann fram — då var det väl försynens skickelse,
att den skulle turneras så som skett.
Tryckt var poemet dock ej, och den i8:e sänder
skalden ett ändringsförslag. Han är fortfarande rädd,
att privat »utvisning på dörren» kan synas bestämdt
antydd, i fall någon vill fatta saken så. I stället för
vinken att »utväg» gifs, sätter han en »vink, att vida
världen gifs», och som underrubrik till titeln sätter
han »allegori». Intet af dessa försiktighetsmått vidtogs
af Beskow, och i grund och botten var Atterbom mest
nöjd därmed. »Utvägen» fann han nämligen själf
»roligare och spetsigare» och undertiteln tyckte han
»egentligen onödig och en tautologi, men man kan
mot dumt folk icke nog prsecavera sig».
Af alldeles samma orsak sände han i detta bref
en ny strof, som skulle parera beskyllningen eller
missförståndet för bristande frihetskärlek — blott man
fattade friheten rätt som en lyckobringande makt, ej
Nornan IQ04, 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
