Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - »Guds moders hus» i Jerusalem. En studie af S. A. Fries (med 5 illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
västra del, men den nyare vetenskapen har med
nästan absolut visshet hänvisat det till stadens
sydöstra bergsluttning. Till denna traditionens osäkerhet
eller oriktighet komma de stora svårigheterna att rätt
förstå den judiske historieskrifvaren Josephus’
beskrif-ning af Jerusalem, som på hans tid synes hafva haft
en folkmängd af öfver 200,000 människor, dels till
följd af hans egna otydligheter, dels på grund af de
terrängförändringar, som ägt rum under
århundradenas lopp. Svårigheterna ökas ytterligare genom den
mängd af nya förslag till topografiska frågors lösning,
som mer eller mindre vetenskapliga resande och
forskare uttalat. Det var nämligen i början af
Palästina-forskningens uppblomstring i I9:e århundradet en mani
hos dess bedrifvare att betvifla riktigheten af snart
sagdt all tradition och att beflita sig om nya uppslag
och hypoteser. Tviflet mot traditionen bör enligt min
tanke icke utsträckas allt för långt. Mot den äldsta
tradiiionen om Getsemanes, Betesda-dammens, den
heliga grafvens och GoJgatas belägenhet kunna
egentligen inga verkliga skäl anföras för att ej tala om, att
tempelplatsens läge är fullkomligt visst. Det säkraste
medlet att undersöka traditionernas riktighet vore
naturligtvis gräfningars anställande. Men Jerusalem är tyvärr
icke som Babylon, Ninive och Troja en stad i ruiner,
utan ännu i dag bebodd af omkring 50,000 människor.
Endast undantagsvis vid nybyggnader kunna
gräfnin-gar anställas i själfva staden, och stora svårigheter
resas äfven mot planmässigt arbete på de öppna och
tillgängliga platserna utanför stadsmuren. Här ligga
kapell och kyrkogårdar, och den turkiska
administrationen lägger hinder i vägen lika väl som den
musel-manska fanatismen. Ty för denna äro många platser
t. ex. Salomos tempelplats lika heliga som någonsin
för de kristna. Vi få nämligen ej förgäta, att
muham-medanismen till sitt ursprung och i många sina läro-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
