Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En modärn påfves lifsgärning. Af Johan Bergman (med 3 illustrationer)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
båda makterna och kunde i denna politik med sig
förena själfva socialdemokratin, som äfven hade sina
giltiga skäl att göra lifvet surt för Bismarck. Inför
en så väldig koalition af politiska motståndare måste
Bismarck försöka den gamla bepröfvade taktiken söndra
för att härska och fann därvid vägen till Canossa
drägligare än vägen till villa Bebel. Emellertid kom han
ingalunda i fullständig botgörarskrud. Han lyckades ur den
påfliga diplomatiens garn rädda både civiläktenskapet,
portförbudet för jesuiterna och den s. k.
predikstolspara-grafen (förbudet mot politisk agitation i kyrkorna).
Leo XIII:s politik gent emot Tysklands fiende,
kyrkans af gammalt bortskämda och af gammalt
okyn-niga barn Frankrike blef så långt ifrån en triumf, att
den snarare blef ett komplett fiasko. Att »utan
baktanke» fasthålla vid franska republiken var den
oväntade signal som den ryktbara encyklikan af den 16
februari 1892 (efter begynnelseorden kallad Nobilissi?na
Gallorum gens) gaf det franska prästerskapet. Men hvad
vann påfven med denna politik? Jo, att stöta ifrån sig
monarkisterna utan att vinna republikanerna. Det var
för sent för påfvedömet att behålla herraväldet öfver
revolutionens och den radikala republikens klassiska land.
De fromma af gamla stammen i Frankrike häpnade.
Dagen före encyklikans publicering hade man i deras
kretsar dragit sig för att gå och höra på en präst,
som var republikan. Nu upplästes i kyrkorna, nu
stod i den kyrkliga pressen den helige faderns direkta
uppmaning till alla franska präster att bli
republikaner. Det gick så långt, att det lär finnas exempel på
att man samlades i vissa kapell och klostersalar och
uppsände böner till vår herre, att han måtte omvända sin
ståthållare på jorden från hans vägars villa. Och de
rika ättlingarna af forna adelsmän i Frankrike, som
plägat vara frikostiga med kyrkliga gåfvor, drogo
märkbart och kännbart in på Peterspenningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
