Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - När glädjen dog. Saga af Martin Landahl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När glädjen dog.
Saga af Martin Landahl.
let fanns i tiden en konungsgård, som var ett
hemvist för glädjen.
Detta är längesedan.
Nu står slottet öde, med grönt mögel på murar
och marmorkolonner. På rör från vallgrafvens pilar
flöjta ej herdarne längre väcksånger för sin hjord.
Och förälskade flickor ströfva icke längre omkring
därnere och kasta ut vassblad i det rinnande vattnet med
sina frågor och farhågor.
Andmaten ligger där likt ett grönaktigt skum på
ett dödsdömdt vatten. Dess slemmiga täcke har
samma färg som glömskan, och när det sjunker fram
emot höstjämningen, blottar det en svart vattenyta.
Glädjen är död här. — Stället är dömdt till
undergång, och något annat lif spåras icke än det, som
sorkar och råttor hålla kring grundmuren eller kajor
och ugglor uppe i de fallfärdiga tornen.
Annorlunda var det förr.
Det nedströmmande solskenet vardt ännu hvitare,
när det återstudsade från de hvita slottsmurarne, och
skuggorna dubbelt ljufvare, när de föllo på de sam-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
