Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De siste. En Uppsalahistoria af Mari Mihi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De siste.
En Uppsalahistoria af Mari Mihi.
They were pedants who could speak.
Grander souls have passed unheard;
Sueh as felt all language weak;
Choosing rather to record
Secrets before Ileaven, than break
Faith with angeis, by a word —
Owen Meredi/h.
var ett ljus som brann i en lykta med
Dtade glas. Och nu har det ljuset
brun-it ned. Nationen gaf honom en graf och
n krans på grafven, tidningarna gåfvo
honom femton rader. Och så var det med den saken. —
»Z» var borta. —
Men det finnes väl ingen bland oss,
nittiotals-jurister, som inte kommer ihåg honom, och ingen som
någonsin skall glömma honom. Ty han var väl ändå
en af de allrakonstigaste kurrarna i vårt studentlifs
brokiga bilderbok.
Med honom ingick i de kära minnenas värld en
af de siste, ja, kanske den oåterkalleligen siste
representanten af ett döende släkte: öfverliggarnes.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
