Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den spanska faran. Novell af Harald Gote
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är mycket vackert’, sade Juan tankfullt. — ’Oro,
svartsjuka, strid och slitningar’, fortsatte jag, Vilja vi
icke ha med in i äktenskapet.’ — ’Hvem vill det,
tror ni’, frågade han. ’För öfrigt har ni väl märkt,
att jag aldrig talat om äktenskap?’ — Jag blef slagen
af blygsel, men svarade stolt: ’Som jag tillbakavisat
alla edra ord, har jag ej noga undersökt hvad de
kunde innebära. Men, säg mig, räknar ni er detta
uteslutande till förtjänst?’ — Tå sätt och vis’,
svarade han. ’Bör man ej först eftersträfva
hufvudsa-ken? Först tillförsäkra sig innehållet och sedan
af-passa en lämplig form. Ni, som är målare, skaffar
ni ram för taflans skull, eller tvärtom? När man
fått en efterlängtad kvinnas kärlek till sin största skatt,
låter man infatta den efter dess egen art. Fritt eller
lagligt, civilt, kyrkligt, romerskt, protestantiskt,
muhame-danskt, det är likgiltigt, blott det blir kärleken till
vinning och förhöjande’.
Plötsligt slog han om. ’Jag har icke talat om
giftermål, därför att jag är gift och kan aldrig blifva
fri’. Det låg i hans röst en förtviflan, som genast
gaf eko i mitt sinne. Jag skrämdes i hast öfver hela
människosläktets urgamla ofrihet. Fångenskap på alla
håll. — Jag såg oss i en ny dager. Han var
beklagansvärd. Hvarför visade jag honom ej min
sympati? Om jag varit som en af de varmblodiga
kurti-sanerna hade jag i denna stund slösat på honom de
deltagande känslor, jag hade till öfverlopps, utan att
fråga efter stolthet eller korrekthet.
Jag såg på Juan. Han satt mot en bakgrund
af glödande rödt. Solen hade gått ned. Hans mörka,
kortklippta hjässa var bar och skuggorna öfver hans
ögon voro dunklare än vanligt. Han hade ett
dystert drag kring ögonbrynen, hvilket jag ej märkt förut.
Jag började se, att han var olycklig.
’När reser ni’, frågade han. — ’Ännu en vecka’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>