Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Adolf Hedin. Af Emil Svensén. Med porträtt (titelplansch)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i viss mån att se ensidigt på denna sak, vid hvars
behandling han i bästa afsikt gjort sig skyldig till
mycken öfverdrift och månget missgrepp. För honom var
unionens upprätthållande en lifssak för vår framtida
själfständighet, som han var redo att bringa hvilka
offer som helst, gällde de än dyrbara svenska
statsintressen. Den ifver, hvarmed han ofta ställde sig på
Norges sida, och den ensidighet, hvarmed han därvid
förbisåg Sveriges bästa, har ådragit honom ett tadel,
som icke varit ogrundadt, men gått till de orimligaste
öfverdrifter. Här fann reaktionen en sårbar punkt
hos sin fruktade fiende, och mot denna riktade den
äfven sina hätskaste anlopp mot den man, som den
aldrig tröttnade att utpeka såsom en köpt förrädare.
Som vi sett, hade han i riksrättsstriden afgjordt ställt
sig på Norges sida och tagit parti för Johan Sverdrup,
dess störste statsman, som sedan blef så illa lönad af
sina egna.
Under tiden hade han sökt bereda ett
grundlagsskydd mot möjliga stormaktsdrömmar med eller
utan pickelhufva, i det han föreslagit, att rätten att
börja krig, sluta fred eller förbund endast skulle
kunna utöfvas af konungen i förening med
statsrådet i dess helhet, och icke med ett par för tillfället
inkallade ministrar. Förslaget afböjdes i första
kammaren af Louis de Geer med den invändningen, att
i så fall blefve det oundgängligt, att de ömtåligaste
diplomatiska förhandlingar komme att dragas in under
den norska grundlagens stadgande om
statsrådsprotokollens framläggande inför stortinget. Vederbörande
trodde sig finna en lyckad utväg, då de 1885 mot
Hedins protest genomdrefvo, att dylika ärenden skulle
handläggas inför den svenska statsministern och två
andra statsråd. Men därigenom kom det svenska
inflytandet på deras afgörande att ökas gent emot det
norska, och hos vårt lättretliga broderfolk blef detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
