Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Märkliga konstblad införlifvade med Nationalmusei gravyrsamling anno 1905. Af John Kruse. Med 24 illustrationer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig XIV:s fruktansvärde motståndare John
Chur-chill, hertig af Marlborough). Den ståtlige
engelsmannens ansikte vittnar dock om en tyngd och ett
allvar, som äro ganska främmande för den franske
marskalkens obesvärade fysionomi. Sticket, ehuru
duktigt gjordt, är ej heller så spirituellt och lefvande
ut-fördt som Edelincks blad.
Under 1700-talet experimenterades mycket med
färg-gravyrer, särskildt för att återgifva handteckningar.
Det s. k. crayonmaneret uppfanns i Frankrike på
1700-talet, och en af de gravörer, som arbetade i detta
manér, som äger en stor förmåga att illusoriskt återge
handteckningar, var Louis Bonnet (f. 1743). Af dennes
hand äro de båda här (ill. 17, 18) afbildade bladen
i detta manér, hvilka återgifva 2 svartkritteckningar
af den i synnerhet genom sina porträttmålningar
bekante, i Paris verksamme Carle Vanloo (1705 — 1765).
Det är profiler af en liten gosse och hans syster, båda
på tidens vis utstyrda som vuxna människor, han med
hårpiska, hon i urringad klädning och med rikt
uppsatt hår nedfallande i stora lockar från nacken.
Det är målarens egna barn, såsom man ser af de
handskrifna titlarne, hvilka genom stilen röja sig som
stammande från vår store konstälskare och
konstmecenat, grefve Carl Gustaf Tessins hand. Tessin,
hvilken under sin ambassadörstid i Paris umgicks i
därvarande konstnärskretsar och direkt från målarne
köpt åtskilliga tafior, som nu finnas i Nationalmuseum,
har helt säkert personligen känt den uppburne
porträttmålaren Vanloo, och att han med välbehag sett
på dessa Bonnets blad och försett dem med
egenhändiga påteckningar, kan ej förvåna, enär de
verkligen på ett utmärkt sätt återgifva de älskliga
originalens charme. Eget är att se, hur väl gravören lyckats
få fram de hvita dagrarne, så att man tycker sig ha
verkliga kritteckningar i sin hand.
* *
*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
