Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs första lärospån såsom skald. Af Ossian Grotenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stridt såsom den främste mannen däri, medan
Runeberg blott småningom vann den mogenhet, att han
kunde göra Nervänder rangen stridig och slutligen
blifva medelpunkten i detta vittra sällskap utan namn
och stadgar. Det var först år 1832, som Runeberg
kände sin andes vingar hafva vuxit nog starka, så att
han frigjorde sig från Nervänders ledning både bland
kamraterna och i Helsingfors Morgonblad, och
slutligen måste den sistnämnde till sin stora sorg erkänna,
att han var Runeberg underlägsen äfven i
skaldekonsten.
Likaså hade ju Franzén vid 20 års ålder skrifvit
flere af sina vackraste lyriska stycken, hvilka alltid
skola bevara hans minne såsom en framstående skald.
Runeberg däremot hade en helt annan natur: han
utvecklade sig långsamt, men frambragte sedan så
mycket mognare alster; han försökte sig såsom ung
student på olika håll inom poesiens område, innan han
fann den lyriska och episka tonart, inom hvilken han
därefter frambragte upphöjda och varaktiga verk.
Det är af stort intresse att följa de första stegen,
Runeberg tog på den poetiska vädjobanan, huru han
likasom för öfnings skull diktade i de då härskande
skolornas stilarter, tills han slutligen slog in på den
väg, som skulle blifva hans egen. Vi kunna med så
mycket större trygghet studera denna hans småningom
skeende utveckling, som hans otryckta förstlingsdikter
till största delen blifvit bevarade. Bland hans med
så stor pietet i »Runebergs hem» i Borgå bevarade
handskrifter finnas ännu i behåll flera opublicerade
ungdomsdikter, hvilka tydligt afspegla hans första
poetiska ansträngningar: hurusom han först försökte sig
på lättare, allmänna motiv i enklare versformer enligt
de klassiska auktorernas och de gamla akademikernas
föredöme; huru han sedan, när han under sin första
studenttid i Abo blifvit bekant med de romantiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
