Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runebergs första lärospån såsom skald. Af Ossian Grotenfelt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fälligheterna i denna ungdomsdikt göra, att densamma
icke kan betraktas annorlunda än som ett
studieförsök i en viss stilart, däri Runeberg ville försöka och
öfva sina unga krafter. Men för hans egen
utveckling synes denna idyll dock hafva större betydelse än
flere af hans i det föregående berörda ungdomalster.
Ty herdedikten står till sin natur nära den diktart,
som Runeberg senare, efter det han närmare lärt
känna den serbiska och finska folkdiktningen,
utbildade till sin egen, den landtligt idylliska stilarten både
i den lyriska och episka poesin. Uti nämnda idyll
varsnas samma enkla, lätta, folkliga stil som t. ex. i
Till en fågel, Till min sparf, i idyllepigrammen om
Ojan Paavo och äfven om Saarijärvis Paavo m. fl.,
ehuru i den först nämnda dikten allt är utfördt i ett
medvetet beräknande manér, medan de senare äro
alster af omedelbar inspiration i enlighet med den
diktandes eget skaplynne. Likaså är Runebergs såsom
afsiktlig öfning skrifna, blott på fantasiens arbete
grundade herdekväde från ungdomsåren att anses såsom
en direkt förstudie till de större »idyller», i hvilka han
några år därefter på den verkliga erfarenhetens grund
skildrade sitt eget folks landtliga lif.
Under sin första förberedelseperiod såsom diktare
försökte sig Runeberg således på olika slag af lyrisk
diktning och gick likasom i skola hos föregående tiders
stormän inom de olika diktarskolorna. Härunder
frambragte han dikter, som förete nybörjarens
beroende af förebilderna och som äro i många
afseen-den bristfälliga, hvarför skalden icke nogare utarbetade
dem, ej heller upptog dem i sina tryckta
diktsamlingar. Men bland dem finnas äfven så vackra stycken,
t. ex. Svanesång, Kvinnans skapelse m. fl., att
hvilken diktare som helst borde kunnat utan att blygas
framvisa dem. Tillika förete de nästan alla vissa drag,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
